Stora rovdjur
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.
I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.
Rovdjursförvaltning
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
- Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
- Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
- Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
- Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
- Inventerar de stora rovdjuren.
- Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.
Jakt på rovdjur
Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.
Licensjakt
Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.
Inventering av stora rovdjur
De stora rovdjuren inventeras årligen i Sverige, undantaget är björnar som inventeras ungefär vart femte år. Syftet är att kartlägga var i länet rovdjuren finns och deras antal. Kunskap om hur många rovdjur det finns och var de rör sig är viktigt underlag för länsstyrelsens olika beslut, bland annat vid beslut om licensjakt eller vid framtagandet av skötsel- eller förvaltningsplaner för älg. Det är viktigt för inventeringen att de som vistas i länet rapporterar in var och när de sett stora rovdjur.
Inventeringsresultaten kan du följa allt eftersom via www.rovbase.se
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Här finns alla rovdjursobservationer och DNA-prover som Länsstyrelsen registrerar.
Metodik
Lodjur och varg inventeras genom att de spåras på snö. Flera djur som spåras tillsammans kan bedömas som föryngringar och ligger då till grund för populationsuppskattningen. Järv inventeras främst genom att föryngring konstateras vid aktiva boplatser (lyor). Även kungsörn inventeras genom boplatsbesök för att konstatera lyckad häckning. Björnar kan inte inventeras genom spårning på snötäckt mark då de ligger i ide under vintern. Björn inventeras därför genom insamling av björnspillning, som skickas för analys av DNA. Av resultatet uppskattar forskarna antalet björnar.
Inventeringsmetodiken för stora rovdjur är gemensam för Sverige och Norge.
Resultaten ger:
- Underlag för uppföljning av mål för rovdjursstammarnas status och utveckling.
- Underlag för uppföljning av effekterna av utförda skadeförebyggande åtgärder.
- Underlag vid planering av framtida skadeförebyggande åtgärder.
- Underlag vid Naturvårdverkets och länsstyrelsernas beslut om jakt på rovdjur.
Renskötselområden
Inventeringsresultatet inom renskötselområdet ligger till grund för den ersättning Sametinget betalar ut till samebyarna. Ersättningen för rovdjursdödade renar är inte baserad på vilka skador som direkt kan påvisas utan på förekomst av rovdjur. För kungsörn och björn ges en arealbaserad ersättning.
Mer om inventering
Så kan du delta i rovdjursinventeringarna
- Rapportera observationer omedelbart så att vi hinner till platsen innan spår eller DNA förstörts.
- Var med i särskilda insatser som t.ex. spillningsinventeringar.
- Använd mobilappen Skandobs touch och skicka rapporten direkt från platsen. Appen tar koordinaten från platsen där du står, och ett sms skickas till fältpersonal.
- Foton och film på rovdjur kan användas i inventeringen, om vi kan fastställa var och när fotot/filmen togs. För att en bild ska kunna användas som underlag i inventeringen måste kamerans tidsangivelser vara riktiga och kunna kontrolleras. I de fall det rör sig om viktiga iakttagelser ska länsstyrelsens personal kunna kontrollera platsen.
Tipsa oss gärna om platser som lämpar sig för att sätta upp en viltkamera. Det kan vara platser där rovdjur ofta passerar eller rovdjursdödade älgar eller rådjur.
Rapportera observationer via Skandobs
Det finns stor kunskap om stora rovdjur hos allmänheten i både Sverige och Norge och ett stort intresse av att rapportera observationer.
Allmänhetens engagemang och iakttagelser är viktiga och ansvariga myndigheter vill underlätta och främja både delaktighet och öppenhet inom inventeringsverksamheten.
Rapporter om spår, spillning, syn- och ljudobservationer är till stor hjälp i arbetet med att göra så bra inventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns.
Rapporterar gör du enklast via hemsidan eller i appen skandobs touch.
Skandobs Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
En rapporterad observation i Skandobs ska ses som en rapport till Länsstyrelsen. När en observation registreras som kan ha betydelse för inventeringsarbetet skickas automatiskt ett e-postmeddelande och SMS till Länsstyrelsen.
Rovbase
Rovbase är den databas som används inom rovdjursförvaltningen i Sverige och Norge. Här registreras viltskador av rovdjur och annat fredat vilt samt olika inventeringar och observationer av rovdjur i Sverige.
FÄLTSAMORDNARE
Arne Söderberg, 010-225 03 79
OMRÅDE NORR
Peter Wallin, 010-225 03 68
OMRÅDE VÄST
Erik Gunnarsson, 010-225 05 16
OMRÅDE MITT
Hans-Olov Hansson, 010-225 03 37
OMRÅDE ÖST
Jan Tisak, 010-225 03 60
OMRÅDE SYD
Fredrik Perols, 010-225 03 40
OMRÅDE SYDÖST
Bert Eriksson, 010-225 03 26
Områdesindelning för naturbevakare i Dalarnas län
Inventeringsansvarig
Lena Berg, rovdjurshandläggare
E-post: lena.berg@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-225 03 16
Eftersom Länsstyrelsen är en myndighet så krävs tillstånd för kameraövervakning. Vi har ett tillstånd för att inventera rovdjur samt för att sätta upp kamera i samband med rovdjursangrepp på tamdjur och liknande händelser.
Den rättsliga grunden för arbetet är myndighetsutövning då Länsstyrelsen har ett uppdrag att inventera rovdjur (NFS 2007: 10) samt att arbeta med att förebygga konflikter mellan människor och rovdjur (NFS 2001:724).
Kamerorna ska placeras så att risken är så liten som möjligt för att människor ska fastna på bild. De ska vara skyltade förutom när de finns vid järvlyor, då dessa är skyddade av sekretess. Om människor, bilar eller liknande fastnar på bild så ska dessa raderas omgående. Enligt Dataskyddsförordningen har man rätt att begära att vi raderar bilder om man tror man har blivit fotograferad. Om man har klagomål på Länsstyrelsens arbete med kameror så riktas dessa till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Bilder som används i rovdjursinventeringen lagras i databasen Rovbase. Vissa bilder kan även komma att användas i Länsstyrelsens informationsarbete.
Stora rovdjur i Dalarna
Förutsättningarna för förekomsten av stora rovdjur i Dalarna är goda. Dalarna är ett av de få län som har reproducerande stammar av alla de stora rovdjursarterna och häckande kungsörn.
Björnen är Dalarnas största och också vanligaste rovdjur. På grund av sin storlek och kroppsform är det svårt att förväxla en björn med något annat svenskt djur.
Björnar finns i hela Dalarna, men är vanligast i de centrala och nordöstra delarna av länet. Dalarnas björnpopulation har ökade stadigt från1980-talet, fram tills 2012 då cirka 400 björnar fanns i Dalarna. Efter detta har trenden för populationsstorleken varit nedåtgående, detta främst på grund av en höjd avskjutning under licensjakterna för att nå förvaltningsmålet för länet som är 240-280 björnar.
Den senaste inventeringen av björnar i Dalarna gjordes 2017, då uppskattades björnpopulationen i länet till 323 individer innan jakten. Detta innefattar dock björnar som delas med andra län. Efter att ha tagit hänsyn till det beräknas populationen i Dalarna, efter delning med andra län, till cirka 360.
Se fliken "Björnspillningsinventering 2017" nedan för en mer utförlig redovisning av spillningsinventeringen 2017.
Varje år under älgjakten rapporterar jägarna in sina björnobservationer. Observationera ger inte en populationsuppskattning, men kan visa på trender i populationen över tid.
Björnobservationer per 1000 mantimmar i Dalarnas län 2007-2017.
Björnspillningsinventering 2017
Resultat
Under hösten 2017 genomfördes insamling av björnspillning i Dalarnas och Gävleborgs län samt i intilliggande län. Totalt samlades 3243 spillningsprover in. Av de insamlade proverna innehöll 2120 prover tillräckligt med DNA och har analyserats. I Dalarnas län samlades drygt 1000 spillningsprover in och av dessa har 751 analyserats.
Utifrån DNA-anlyserna har antalet unika individer och kön identifierats. Resultaten har sedan stoppats in i en modell som beräknat björnstammens storlek. Läs hela inventeringsrapporten här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Totalt sett i hela det inventerade området beräknades det finnas 841 stycken björnar år 2017. I Dalarna identifierades 256 individer inom länet, vilket beräknas motsvara 453 björnar som berör länet. Denna siffra innefattar även björnar som delas med andra län. Björnarna rör sig mellan olika län och en stor del av björnproverna har hittats i områden nära gränsen till andra län. Det innebär att samma björn kan räknas med i resultaten för flera olika län. Man bör använda skattningen för hela området som ett mått på det totala antalet björnar, vilket innebär att den egna björnpopulationen i ett län är lägre än den enskilda beräkningen för länet.
Slår man ihop de länsvisa siffrorna för Dalarna och Gävleborg blir summan 961, vilket är 120 mer än den totala siffran för hela området. Uppskattningsvis delar därmed Dalarna och Gävleborg cirka 120 björnar med varandra, varav hälften kan antas tillhöra Dalarnas björnstam. Det medför att 60 björnar måste räknas bort, men i totalsiffran ingår även de andra inventerade länen vilket medför att ytterligare cirka 20 björnar behöver räknas av från Dalarna och Gävleborg för att inte överstiga totala antalet björnar.
Resultaten från spillningsinventeringen gäller björnar som befunnit sig i området under inventeringsperioden, även de som skjutits under fjolårets licensjakt.
Länsstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla som deltagit under inventeringsarbetet. Inventeringen hade aldrig varit möjlig att genomföra utan det ideella arbete som lagts ned från jägare och privatpersoner.
På Rovbase.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du se resultatet av DNA-analyserna.
Om björnspillningsinventering
Inventeringen utfördes mellan 21 augusti och 31 oktober. Björnspillningsinventering utgör basen för beräkning av björnstammens storlek, utveckling och utbredning i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet. Viltskadecenter samordnar länens arbete så att det genomförs på liknande sätt i alla län. Inventeringar sker i "björnlänen" enligt ett rullande schema vart femte år.
Spillningsinventeringarna sker i samverkan mellan Länsstyrelserna, Svenska Jägareförbundet, Viltskadecenter (SLU), Skandinaviska Björnprojektet och allmänhet. Naturvårdsverket lämnar finansiella bidrag till inventeringarna.
Inventeringsreslutaten är underlag för uppföljning av mål för rovdjursstammarnas status och utveckling samt länsstyrelsernas beslut om jakt på rovdjur.
Läs mer på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Lon är Sveriges enda kattdjur, med en välutvecklad kamouflagedräkt som fungerar både på sommaren och på vintern. Pälsen har mörka fläckar och färgen kan variera mellan ljust gräddvitt på vintern till gulbruna och rödgula nyanser på sommaren.
Lodjur förekommer över hela Dalarna, framför allt i de södra delarna av länet. Lodjuren har tidigare haft en nedåtgående trend i länet men sedan 2014 visar Länsstyrelsens inventeringar att trenden har vänt och lodjuren nu ökar sakta i länet. Lodjurens numerär följer ofta rådjursstammarnas fluktuationer.
Antal familjegrupper av lodjur i Dalarna 2007-2017.
Vargen är vårt största hunddjur och Sveriges enda grupplevande rovdjur. Dess nära släktskap med hundar gör att både vargar och deras spår lätt kan förväxlas med stora hundar.
Varg förekommer sporadiskt över hela Dalarna men fasta revir finns idag framför allt i de östra och södra delarna av länet. Enligt Länsstyrelsens inventeringar ökade vargstammen i länet snabbt i början av 2000-talet, men ökningen har avstannat på senare år.
Mer om varginventeringen på Sveriges Lantbruksuniversitets webbplats
Länk till annan webbplats.
Järven är Dalarnas ovanligaste rovdjur. Järven är ett mårddjur som ser ut som ett mellanting mellan grävling och mård. Järvens päls kan vara allt från brun till nästan svart, med ett ljusare band på sidan.
Järvar har sedan lång tid tillbaka funnits i anslutning till fjällområdena i den nordligaste delen av länet. Ensamma järvar kan vandra mycket långt och under de senaste tio åren har antalet observationer av järvar i södra delarna av Dalarna ökat. Det har funnits misstankar om att ungar fötts i skogslandet i södra delen avi länet. Sommaren 2017 kunde den första kullen i skogarna mellan Vansbro och Ludvika bekräftas. Det är därmed den sydligaste dokumenterade föryngringen av järv i Skandinavien någonsin.
Enligt Länsstyrelsens inventeringar är populationsutvecklingen för järv i Dalarnas län svagt ökande men med stora mellanårsvariationer.
Antal föryngringar av järv i Dalarnas län 2007-2017. Streckad linje visar miniminivån för gynnsam bevarandestatus för järv i länet.
Kungsörnen är vår näst största rovfågel. Vingspannet är cirka två meter och en flygande kungsörn är en imponerande syn. Ofta ser man hur kungsörnen segelflyger på hög höjd med vingarna utsträckta till ett grunt V.
Kungsörn häckar företrädesvis i norra och mellersta Dalarnas skogsområden. Kungsörnen har uppvisat en stabil populationsutveckling de senaste tio åren i Dalarnas län. Dock har häckningsframgången i fjällvärlden varit låg. Rovfåglars ägg påverkas av miljöfarliga ämnen vilket kan påverka reproduktionsframgången.
Antal besatta revir (grå linje) och antal lyckade häckningar (blå linje) av kungsörn i Dalarnas län 2008-2018. Streckad linje visar miniminivån för gynnsam bevarandestatus för antal lyckade häckningar i länet.
Dalarnas rovdjursförvaltning
Dalarnas län berörs i dag av alla de fem stora rovdjuren, och har samtidigt ett aktivt friluftsliv, renskötsel och fäbodbruk. Att balansera långsiktigt livskraftiga populationer av alla rovdjursarter med en minimalt negativ socioekonomisk påverkan är en av rovdjursförvaltningens största utmaningar. Länsstyrelserna ansvarar för den regionala förvaltningen av stora rovdjur. Dalarnas rovdjursförvaltning följer den nationella rovdjurspolitiken och har två huvudmål:
- Det ska råda en fungerande samexistens mellan människa och rovdjur.
- Dalarna ska ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar.
Som en del i arbetet med att nå målen har Länsstyrelsen tillsammans med länets viltförvaltningsdelegation tagit fram en förvaltningsplan för stora rovdjur i Dalarna.
Om Dalarnas viltförvaltningsdelegation
Dalarnas rovdjursförvaltning syftar till att följa ekosystemansatsen och vara adaptiv. Metoder för att uppnå och upprätthålla alla delmål inkluderar populationsreglerande licensjakt, information för bättre förståelse och acceptans för rovdjuren och dess förvaltning, samt olika förebyggande åtgärder för att begränsa rovdjursskador.
Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Norra förvaltningsområdet
Norra förvaltninggsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:
- Jämtland,
- Norrbotten,
- Västerbotten
- Västernorrland.
Mellersta förvaltningsområdet
Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:
- Dalarna
- Gävleborg
- Stockholm
- Uppsala
- Värmland
- Västmanland
- Västra Götaland
- Örebro.
Södra förvaltningsområdet
Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:
- Blekinge
- Gotland
- Halland
- Jönköping
- Kalmar
- Kronoberg
- Skåne
- Södermanland
- Östergötland.
Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.
Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.
Viltförvaltningsdelegationer samverkar och beslutar på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Viltförvaltningsdelegationen har en viktig del i Dalarnas rovdjursförvaltning. Delegationen beslutar om övergripande riktlinjer för rovdjursförvaltningen, inklusive riktlinjer för bidrag och ersättning för viltskador. Viltförvaltningsdelegationen prövar även frågan om godkännande av miniminivåer för de stora rovdjuren.
Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.
Begreppsförklaringar för rovdjursförvaltningen
Här förklaras en del av de begrepp som används inom rovdjursförvaltning.
Att en art har gynnsam bevarandestatus, GYBS, innebär att arten är och kommer att förbli en livskraftig del i den svenska naturen, även på längre sikt. Detta förutsätter att artens utbredningsområde inte minskar och att dess livsmiljöer kommer att finnas kvar, för att bibehålla en livskraftig population av arten. Att en art har gynnsam bevarandestatus innebär även att den kan utsättas för jakt. Omfattningen av jakt på våra stora rovdjur får däremot inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus.
Referensvärdet anger det lägsta antal djur av en art och dess minsta utbredning som ska upprätthållas i Sverige för att arten ska ha gynnsam bevarandestatus. Man kan likna referensvärden med en varningslampa - om antalet rovdjur närmar sig referensvärdet kan arten hotas.
Referensvärdet för Sverige fördelas mellan länen. På så vis kan man säkerställa att den nationella miniminivån inte underskrids och att arterna därmed har en god bevarandestatus.
Miniminivå är en regional fördelning av de nationella referensvärdena. Miniminivån anger det minsta antal av arten som ska finnas i länet.
Miniminivå uttrycks i antal föryngringar. Miniminivå kan även ses som ett antal djur som ett län måste ha för att kunna få besluta om licensjakt på den arten. Miniminivåerna ses över med jämna mellanrum. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.
Förvaltningsnivå är det antal djur som man strävar efter att ha inom respektive län. Förvaltningsnivå uttrycks i antal föryngringar eller antal individer av arten. Förvaltningsmålet når man exempelvis genom att genomföra jakt på en art om man ligger över målet, eller vara återhållsam med jakt om man ligger under.
Förvaltningsmålet är alltid ett högre antal djur än vad miniminivån anger. Förvaltningsnivån beslutas av länsstyrelsen tillsammans med viltförvaltningsdelegationen. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.
Boka in Länsstyrelsen för besök i skolor eller hos intressegrupper
Vi informerar länets invånare om rovdjur. Informationen riktas ofta mot berörda intressegrupper, men vi vill också nå ut till den breda allmänheten. Länsstyrelsen besöker gärna skolor som är intresserade av att veta mer om rovdjur. Välkommen att kontakta oss för ytterligare information eller bokning av tid.
Skyddsjakt
Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.
Jaktförordning (1987:905) på Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
Statistik hos Naturvårdsverket
Du hittar fakta och statistik om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:
Björn Länk till annan webbplats.
Järv Länk till annan webbplats.
Kungsörn Länk till annan webbplats.
Kontakt
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.